Tok kärring - ja ibland så ;)

Jippi! Vi fick en rosett!

Jag har känt mig lite halv krasslig de senaste dagarna, alltså ont i halsen, snorig och rethosta samt allmänt seg. Kanske en första släng av höst förkylning? Nåväl, efter lite extra vila och ny pressad apelsin juice känner jag mig nästa helt kry igen.

I fredags vart det lite valpbus med polaren Alvin mitt på dagen och jag fick prata hund med matte Chandini och senare på kvällen var det kräftmiddag här hemma, jag älskar kräftor så som ni förstår njöt jag till fullo. Hundarna försågs med varsitt grisöra under middagen men Mandie var ändå lite intresserad av den spännande doften från kräftskålen och mattes händer för den delen.

I lördags mådde jag som värst och vi var bara hemma och tog det lugnt, tog oss ut på små promenader och gjorde enklare aktivering inomhus innan vi alla slog oss till ro i sängen och kollade på film tills det stor snarkades så hela sängen skakade. ;)

Idag söndag har jag agerat tok kärring här på soltorp. Morgonen börjades med gos i sängen och när jag skulle ta ut hundarna gjorde jag misstaget att ha Mandie lös i korridoren, lilla fröken var så klart kissnödig och sprang till porten - som var stängd och innan vi hann komma dit hade hon kissat. Så det var bara att springa in och hämta mopp och hink så jag kan ju lika gärna ta ett extra knäck som städerska här uppe så som jag skurade i korridoren. ;)

Så ikväll då.. vi kommer ut genom porten och Martie springer för att kissa när jag ser en stor fet padda! Som tur var satt den intill en buske så vi skyndade oss bara förbi. För er som inte vet så har jag "padd fobi", och självklart är man uppvuxen i ett träsk där det finns gott om paddor och grodor(på våren finns det t.o.m padd skyltar uppsatta längs vägen!). Fobin skulle jag gissa att den kommer ifrån när jag var i 14års ålder och en kompis la en padda i huvudet på mig på skämt, jag grät och darrade natten igenom och nere hos mina föräldrar kan hela vägen röra sig under sommaren för att den är täckt av små grodor.

I vilket fall så är det helt lugnt när jag kan se paddan/grodan på håll och lugnt passera men när de är i rörelse(och ja, de kan vara snabba eller så blir jag lite orörlig när jag ser de) eller om jag upptäcker de på nära håll får jag panik.

Så vi går vår lilla kvällsrunda och när vi ska gå in igen sitter förlåt.. fanskapet precis vid porten! Jaha, jag får försöka gå runt den på något sätt för att komma in men nej, då börjar den hoppa omkring varpå jag känner paniken smyga sig på. "Människo kännare" till hund som man har - Martie i detta fall blir fly förbannad. Han spänner hela kroppen och svansen har han stelt rakt upp i luften samtidigt som ett mörkt och djupt morr hörs och blicken är riktad mot paddan. Kan tilläggas att detta beteende har jag endast sett i samband med "padd möten" och när en skum man smög sig upp bakom oss en kväll.

- Rör inte min matte lilla Padda för då du! Ser det ut som han säger. En liten fröken sitter lugnt bakom mina ben och tittar på den konstiga varelsen som alla andra verkar uppfatta som farlig, där kom min panik av sig. Massor med lugnade ord(lugnade, inte tröstande) och godis kom upp ur fickan, vi gick en extra sväng för att lätta på spänningen och när allt kändes som vanligt för oss alla tre gick vi till porten: Paddan borta! Och vi kunde gå in, väl inne var det mys i stora lass!

Mitt emellan mitt agerande som tok kärring har jag och Mandie varit iväg till Haga parken där vi mötte upp Alvin och Chandini. I Haga parken hade idag "Hundar utan hem" en hel dag, lite tävlingar/utställningar, försäljning och tips promenad m.m. Helt imponerade hur mycket folk det var där, folk i alla åldrar och hundar i alla storlekar och "former". "Gatu korsningar" som renrasiga hundar och stämningen var på topp! Perfekt miljö träning att vara där bland alla hundar och människor och både Mandie och Alvin var så duktiga som kunde behålla lugnet och snällt bara sitta ner med oss. Någonstans i mitten av vistelsen i Haga parken begav vi oss ut på tips promenaden som resulterade i att vi vann; 10/10 rätt! Sådär lite spontant anmälde vi oss också till tävlingen; Charmigaste hund. Det hela gick till så att man fick gå in i "ringen" där hunden fick gå fram och hälsa på domaren - Martin Eriksson(E-type). Som ni förstår var det inget större "allvar" i dessa tävlingar såsom det är t.ex på en utställning men roligt var det och både Alvin och Mandie fick en tjusig rosett då de hamnade på 3e plats.

Nu ska vi snart gå och lägga oss för imorgon startar en ny vecka och jobbet kör igång lite mer på allvar då flera hundar är tillbaks från semestern och vi ser väldigt mycket fram emot att träffa dom alla! Dessutom är veckan fullbokad med hundkurser och det är ju alltid lika kul(i torsdags började kantarell kursen för Martie - superkul! Mer om det imorgon när vi ska träna lite).

/ Hella.