En sådan mysig vecka vi har! Fint väder med strålande sol och endast ett litet antal daghundar, vi vandrar ut i lugnan ro på våra promenader och hinner med "lite utöver det vanliga" som längre promenader och aktivering.
Lilla Mandie är nu anmäld till en officiell utställning den 28 april i Västerås, spännande ska det bli om inte jag svimmar vill säga, lite "läskigt" är det där med utställning tycker jag ännu som bara ställt ut en gång innan. Men roligt ska det bli! :)
Idag passade jag på att fota min två sötbollar lite, visst börjar Martie bli hårig? Dags för ett besök till salongen om någon månad tror jag. Har ni sett att min lilla fröken har blivit bredare över såväl hjässa som kropp? Hon är ju ganska så slimmad och kommer nog alltid vara så i kroppsbyggnaden men hon "musklar" på sig allt mer och är inte lika valpaktig i kroppen längre. Undrar hur denna lilla dam tänkt se ut när hon är klar så att säga. Söta så man smälter är de bägge två, är inte alls partisk och tycker mina hundar är så otroligt fina! ;)
Just nu sitter jag i soffan och kollar lite tv med lilla hamsterungen Samara sovandes i magfickan på collagetröjan, hon är en himla lugn och go liten individ! Hundarna ligger utslagna på golvet och alldels snart ska vi ha lite kvällsträning innan kvällspromenaden!
/ Hella.
onsdag 29 februari 2012
tisdag 28 februari 2012
Pälsvård på en "finne"!
I fredags hade jag lite pälsvård inplanerat på finska lapphunden Nikki. Som alltid, superkul! :)
Jag tycker pälsvård är ganska så roligt att pyssla med men jag har ju också kommit på att pälsvården på en beardis är liite för mycket för mig. Det är så himla mycket och när det hela tiden blir ett "måste" så tar det bort det roliga, därför hålls Martie nerklippt. Nu tycker jag iofs att Martie är ganska så stilig nerklippt och det är väldigt praktiskt på många sätt och vis men hade jag tiden så skulle jag iaf försöka att hålla honom med längre päls, kanske inte fullt bepälsad men lite mer fluff. ;)
Martie och Ozzy är inte heller jätte förtjusta över det här med pälsvård, visst är det en tränings sak men lite inivduellt ligger det väl i det också. Mandie å andra sidan älskar allt vad pälsvård och hantering heter. "Sålänge du tar på mig så tycker jag det är ganska så mysigt", typ. Fast pälsvården på en rottis är ju typ avklarad på 5minuter så det går ganska så snabbt även om det blir långa stunder med bara mys och pys, för alla hundarna!
Nikki däremot, perfekt för någon som vill syssla sådär lite lagom med pälsvård! Hennes päls är inte jättelång men hon har däremot väldigt mycket underull som ska borstas så den inte tovar ihop sig. Sedan, det roligaste tycker jag nästan - det syns verkligen när hon är nyborstad! Pälsen är så fluffig och härlig för att inte tala om svansen som nästan ser ut som man stoppat den i ett elurtag för så fluffig blir den efter en genomborstning.
Pälsvård på "finnen":
- Spraya igenom hela pälsen med balsamspray.
- Borsta igenom hela kroppen med kardan och den bredtandad kammen.
- Underulls kardan, framför allt på sidorna och låren där jag tycker det lossnar mycket underull.
- Jobba med den bredtantade och fintanade kammen på bröst, huvud, ben och lår.
- Bredtanad och karda på svansen.
= Tada, snygg hund färdig!
/ Hella.
Jag tycker pälsvård är ganska så roligt att pyssla med men jag har ju också kommit på att pälsvården på en beardis är liite för mycket för mig. Det är så himla mycket och när det hela tiden blir ett "måste" så tar det bort det roliga, därför hålls Martie nerklippt. Nu tycker jag iofs att Martie är ganska så stilig nerklippt och det är väldigt praktiskt på många sätt och vis men hade jag tiden så skulle jag iaf försöka att hålla honom med längre päls, kanske inte fullt bepälsad men lite mer fluff. ;)
Martie och Ozzy är inte heller jätte förtjusta över det här med pälsvård, visst är det en tränings sak men lite inivduellt ligger det väl i det också. Mandie å andra sidan älskar allt vad pälsvård och hantering heter. "Sålänge du tar på mig så tycker jag det är ganska så mysigt", typ. Fast pälsvården på en rottis är ju typ avklarad på 5minuter så det går ganska så snabbt även om det blir långa stunder med bara mys och pys, för alla hundarna!
Nikki däremot, perfekt för någon som vill syssla sådär lite lagom med pälsvård! Hennes päls är inte jättelång men hon har däremot väldigt mycket underull som ska borstas så den inte tovar ihop sig. Sedan, det roligaste tycker jag nästan - det syns verkligen när hon är nyborstad! Pälsen är så fluffig och härlig för att inte tala om svansen som nästan ser ut som man stoppat den i ett elurtag för så fluffig blir den efter en genomborstning.
Det var så mörkt när vi var klara men här är Nikki nyborstad iaf. |
Balsam spray, karda, underulls karda, bredtandad och fintanad kam. Favorit verktygen! |
- Spraya igenom hela pälsen med balsamspray.
- Borsta igenom hela kroppen med kardan och den bredtandad kammen.
- Underulls kardan, framför allt på sidorna och låren där jag tycker det lossnar mycket underull.
- Jobba med den bredtantade och fintanade kammen på bröst, huvud, ben och lår.
- Bredtanad och karda på svansen.
= Tada, snygg hund färdig!
Bild på Nikki från november 2010, i sitt "rätt" klimat! ;) |
Stresstålig eller ej, det är frågan
Jag ser mig själv som en ganska så stresstålig person, jag stressar väldigt sällan upp och även om jag befinner mig i en stressad situation så behåller jag lugnet men jag har nu kommit på en sak som får mig att känna mig lite stressad/pressad.
Att som max ha 12st hundar och allt vad det innebär är ingen stor grej tycker jag. Att sätta ihop nya hundgrupper, tas med hundar som inte beter sig som man vill och "stök" på promenaderna är inte heller något som stressar upp mig. Visst går det åt lite energi och tar på krafter samt kräver noggrann planering, men en av anledningar till att vi faktiskt har det såpass bra och får det att fungera så fint under dagarna är väl just planeringen och att jag kan behålla lugnet. För det ovan nämnde sker ju nästan aldrig med "stök" osv utan vi har ju en väl fungerade hundgrupp som jag tycker är en ganska så harmonisk sådan.
Men jag har kommit på en sak under de senaste 2 veckorna, den där telefonen.. den kan få mig uppleva stress. Nu har ju jag iofs ett och samma nummer för såväl kunder, hamsterköpare, familj och vänner - ja alla som vill nå mig. Dessutom så vet jag att jag har lite svårt att skilja på privatliv och arbetsliv, jag har svårt att "stänga av jobbet" när jag kommer hem, antar väl att det är ganska så lätt när jobbet och det stora intresset här i livet är en och samma "sak".
Under de senaste 2 veckorna har min mobil ringt och plingat till(sms) ovanligt mycket, vilket iofs är jätteroligt men då jag också har varit sjuk så har jag inte "orkat" ta diverse jobbsamtal/hamster relaterade samtal när jag väl kommit hem, lagt mig i sängen och varit helt utslagen. Jag har känt mig lite stressad och pressad, fått dåligt samvete för att jag inte svarat med en gång osv och för er som fått uppleva sent svar så ber jag så mycket om ursäkt för detta.
Men jag kommer skaffa en arbets telefon nu framöver och ha "telefon tider", förslagsvis mellan kl 09-17. Kommer ju givetvis svara när jag har möjlighet och tid annars också men jag har nog fått lite insikt om att jag måste bli bättre på att skilja mellan jobb och privatliv. Jag hoppas ni har förståelse för det. :)
Hamster: Här nedan kommer lite nytagna bilder från igår på de hamsterungar jag har kvar här hemma. De två tjejerna velar jag fortfarande om vem av dem jag ska behålla själv och är de inte helt underbart söta, så ni kanske förstår mitt dilemma! :)
/ Hella.
Att som max ha 12st hundar och allt vad det innebär är ingen stor grej tycker jag. Att sätta ihop nya hundgrupper, tas med hundar som inte beter sig som man vill och "stök" på promenaderna är inte heller något som stressar upp mig. Visst går det åt lite energi och tar på krafter samt kräver noggrann planering, men en av anledningar till att vi faktiskt har det såpass bra och får det att fungera så fint under dagarna är väl just planeringen och att jag kan behålla lugnet. För det ovan nämnde sker ju nästan aldrig med "stök" osv utan vi har ju en väl fungerade hundgrupp som jag tycker är en ganska så harmonisk sådan.
Men jag har kommit på en sak under de senaste 2 veckorna, den där telefonen.. den kan få mig uppleva stress. Nu har ju jag iofs ett och samma nummer för såväl kunder, hamsterköpare, familj och vänner - ja alla som vill nå mig. Dessutom så vet jag att jag har lite svårt att skilja på privatliv och arbetsliv, jag har svårt att "stänga av jobbet" när jag kommer hem, antar väl att det är ganska så lätt när jobbet och det stora intresset här i livet är en och samma "sak".
Under de senaste 2 veckorna har min mobil ringt och plingat till(sms) ovanligt mycket, vilket iofs är jätteroligt men då jag också har varit sjuk så har jag inte "orkat" ta diverse jobbsamtal/hamster relaterade samtal när jag väl kommit hem, lagt mig i sängen och varit helt utslagen. Jag har känt mig lite stressad och pressad, fått dåligt samvete för att jag inte svarat med en gång osv och för er som fått uppleva sent svar så ber jag så mycket om ursäkt för detta.
Men jag kommer skaffa en arbets telefon nu framöver och ha "telefon tider", förslagsvis mellan kl 09-17. Kommer ju givetvis svara när jag har möjlighet och tid annars också men jag har nog fått lite insikt om att jag måste bli bättre på att skilja mellan jobb och privatliv. Jag hoppas ni har förståelse för det. :)
Hamster: Här nedan kommer lite nytagna bilder från igår på de hamsterungar jag har kvar här hemma. De två tjejerna velar jag fortfarande om vem av dem jag ska behålla själv och är de inte helt underbart söta, så ni kanske förstår mitt dilemma! :)
Freddy, choklad LH rex(tingad) |
Freddy(tingad) |
Sidney, creme eller sobel d.s LH rex |
Sidney |
Samara, sobel LH rex |
Samara |
Tjejerna sitter och mumsar i sig banan, ännu bor de tillsammans men de börjar bli dags för de att bo själva nu. |
/ Hella.
måndag 27 februari 2012
Simply the best
Tina Turner - Simply the best.
"You're simply the best,
"You're simply the best,
better then all the rest.
Better then anyone,
anyone I've ever met."
= M&M(Martie & Mandie), mina "lyckopiller". ;)
Better then anyone,
anyone I've ever met."
= M&M(Martie & Mandie), mina "lyckopiller". ;)
Det vart mycket Mandie bilder igår men kameran är med idag med så ska väl försöka få till ett par bilder till på b.la Martie. Måste bara klippa herren runt ögonen så man faktiskt kan se dem hehe.
Det är en lugn vecka, denna vecka då många hundar är lediga tillsammans med sina familjer över sportlovet. Nu ska jag och mamma bege oss ut med ett gäng!
/ Hella.
lördag 25 februari 2012
Egen tid med gullungarna
Så sitter man och degar lite i soffan innan det är dags att laga middag. Hundarna ligger på golvet, lite trötta efter promenaden kanske. Jag och Mandie kom in ganska så precis.
Vilken underbart lugn och skön lördag vi har haft! Dagen började med lite shopping med mamma, lite här och var! Har b.la varit och beställt den där rosa biabädden som jag skrev om tidigare, 80*100cm blev det i storlek och om ett par veckor så kommer den - lagom till flytten alltså, perfekt!
När jag sedan kom hem begav vi oss ut på en promenad, ner vid vattnet och runt golfbanan. Hade fel skor på mig(=hala skor) så vi vågade inte gå in på golfbanan som såg ut som en skridskobana mer lite här och där. Därefter gick jag och Martie på en egen liten promenad, en sväng ner i kvarteret och hem till mamma och pappa för att hämta lite saker som vi glömt. Väl hemma igen tyckte jag Mandie också förtjänade lite "egen tid" så jag bytte bara mer eller mindre skor och så gick jag och Mandie ut en liten tur, upp till golfbanan blev det. Även fastän jag hade bytt skor var det halt ändå, livsfarligt ju och Mandie halkade omkring hon också.
Det är både roligt och mysigt att komma ut då och då med en hund i taget, ha lite ensam tid med dem var och en, dom verkar också uppskatta att få mattes fulla uppmärksamhet non stop. Gull ungarna mina! :)
/ Hella.
Vilken underbart lugn och skön lördag vi har haft! Dagen började med lite shopping med mamma, lite här och var! Har b.la varit och beställt den där rosa biabädden som jag skrev om tidigare, 80*100cm blev det i storlek och om ett par veckor så kommer den - lagom till flytten alltså, perfekt!
När jag sedan kom hem begav vi oss ut på en promenad, ner vid vattnet och runt golfbanan. Hade fel skor på mig(=hala skor) så vi vågade inte gå in på golfbanan som såg ut som en skridskobana mer lite här och där. Därefter gick jag och Martie på en egen liten promenad, en sväng ner i kvarteret och hem till mamma och pappa för att hämta lite saker som vi glömt. Väl hemma igen tyckte jag Mandie också förtjänade lite "egen tid" så jag bytte bara mer eller mindre skor och så gick jag och Mandie ut en liten tur, upp till golfbanan blev det. Även fastän jag hade bytt skor var det halt ändå, livsfarligt ju och Mandie halkade omkring hon också.
Det är både roligt och mysigt att komma ut då och då med en hund i taget, ha lite ensam tid med dem var och en, dom verkar också uppskatta att få mattes fulla uppmärksamhet non stop. Gull ungarna mina! :)
Mattes prinsessa, lite mobilbilder från vår promenad.
Mandie fick tokryck i bunkern, tog lite tid för mig att få upp mobilen men lyckades fånga en liiten del av tokfnattet iaf! ;)
/ Hella.
fredag 24 februari 2012
Imse vimse och lite skogsbus!
Igår när jag kom in från alla hundpromenaderna hände något.. Spännande? Knasigt? Läskigt?
Iaf så sätter jag mig i soffan, lägger upp benen på soffbordet och pillar lite på mobilen innan hundarna ska få sin mat. Känner hur det kliar lite på låret... kliar lite mer.. kliet rör sig..
Ahh, där är något inne i min byxa! Sliter av mig byxorna och springer och hämtar ett par nya. Min största skräck är att det skulle vara typ en mask, larv, groda eller snigel så jag spekulerade inte så mycket i vad det var utan återgick till mitt.
Så sitter jag där och pillar på telefonen när en liten hus spindel kryper ut ur byxorna som hänger över soffkanten, upp över soffan vandrar den och ner på baksidan. Gissar på att denna lilla krabat liftat med in från en av promenaderna som gjorts i lite snår och nu när det börjar bli blött kryper de väl så högt upp de kan komma för att undvika att drunkna.
Dagen rullar på och framåt eftermiddagen så springer den lilla spindel över golvet, Nikki far efter den och jag tror hon lyckas döda den. Men så fel jag hade, framåt kvällen när jag håller på och packar ihop kommer den farandes igen över golvet, denna gång får den Mandie efter sig men den lyckas springa in under sängen.
Vilken liten rackare va! Spindlar är jag inte alls rädd för, tycker de är ganska så tuffa djur och hade jag tid, plats och kunskap skulle jag gära ha en fågelspindel. Dessutom är spindlar ett friskhetstecken för ett hus, spindlar tycker t.ex inte om fukt eller mögel så har ni spindlar hemma - var glada. Och för guds skull, ta in död på dem! :)
Idag har vi haft en jätte härlig dag, det har varit ett ganska så litet gäng här hemma vilket alltid betyder mer tid till de hundarna. Mamma har också hjälpt till under promenaderna vilket gör att man kan få med sig större grupper ut. B.la så åkte vi upp till Rinkebyskogen med Mandie och storpudeln Malva, där fick de springa lösa på både golfbanan där och inne i skogen. Ser ju så otroligt härligt ut! Jag och mamma kramade träd titt som tätt eftersom det var ganska så halt på sina ställen inne i skogen men det stoppade inte hundarna som for omkring, helvilda och man höll nästan för ögonen när de gled ner från backar osv. Precis när vi hade parkerat mötte vi en äldre dam med stavar.. i diket, fråga mig inte varför hon gick där men med sig hade hon sin lilla JRT tik som gick lös. Mandie och Malva var kopplade men blev såklart glada när de fick syn på den lilla tiken, tiken i sin tur parkerade mitt i vägen och väntade på sin matte. Vi hälsade lite på damen och paserade hennes hund som satt mitt i vägen. Tur att tanten hade en gammal och lugn hund som faktist bara satt där när hon själv knappt kunde ta sig fram i detta väglag vi haft idag, vågat gjort att ens ge sig ut i skogen idag av henne! ;)
/ Hella.
Iaf så sätter jag mig i soffan, lägger upp benen på soffbordet och pillar lite på mobilen innan hundarna ska få sin mat. Känner hur det kliar lite på låret... kliar lite mer.. kliet rör sig..
Ahh, där är något inne i min byxa! Sliter av mig byxorna och springer och hämtar ett par nya. Min största skräck är att det skulle vara typ en mask, larv, groda eller snigel så jag spekulerade inte så mycket i vad det var utan återgick till mitt.
Så sitter jag där och pillar på telefonen när en liten hus spindel kryper ut ur byxorna som hänger över soffkanten, upp över soffan vandrar den och ner på baksidan. Gissar på att denna lilla krabat liftat med in från en av promenaderna som gjorts i lite snår och nu när det börjar bli blött kryper de väl så högt upp de kan komma för att undvika att drunkna.
Dagen rullar på och framåt eftermiddagen så springer den lilla spindel över golvet, Nikki far efter den och jag tror hon lyckas döda den. Men så fel jag hade, framåt kvällen när jag håller på och packar ihop kommer den farandes igen över golvet, denna gång får den Mandie efter sig men den lyckas springa in under sängen.
Vilken liten rackare va! Spindlar är jag inte alls rädd för, tycker de är ganska så tuffa djur och hade jag tid, plats och kunskap skulle jag gära ha en fågelspindel. Dessutom är spindlar ett friskhetstecken för ett hus, spindlar tycker t.ex inte om fukt eller mögel så har ni spindlar hemma - var glada. Och för guds skull, ta in död på dem! :)
Denna hane bosatte sig i mitt rum under 2010, rolig var han att studera. Speciellt när han smög sig på och anföll syrsor som jag försåg honom med i en petbox. Riktigt litet rovdjur! |
/ Hella.
torsdag 23 februari 2012
Tillbaks.. och nästan frisk!
2 veckor med.. 39,5 graders feber(eller ja, en vecka med feber), en släng av magsjuka och oändligt många näsdukar senare så är jag tillbaks och nästan helt frisk. Hostig och sådär är jag fortfarande men har äntligen fått medicin utskrivet så jag hoppas det ska ge med sig snart det också!
Att vara "hundnörd" och leva och andas hund typ dygnet runt går inte riktigt ihop med att vara ordentligt förkyld.. Jobbat har jag gjort ändå, för ni vet när man är egen företagare kan man inte riktigt sjukskriva sig ;)
Sedan när man tagit sig igenom en arbetsdag så har man två egna hundar som ska ut och aktiveras såväl fysiskt som psykiskt, på ett sätt är det väl tur att dom ändå "får ut" ganska så mycket av att umgås med alla kompisarna på dagarna och även om det har blivit lugnare kvällstid så har de ju varit aktiva som vanligt om dagarna.
Men det är en hemsk känsla att inte kunna erbjuda sina egna hundar var de behöver, man känner sig så meningslös på något sätt. Vad tusan gör man om man t.ex bryter benet och blir säng liggandes i vaddå, över en månad? Jag är så otroligt glad att jag och Rebecca har träffat varandra, av många anledningar såklart men nu när jag var sjuk - en av de dagar då kroppen bara sa: NEJ, och strejkade så kunde Rebecca ta med sig Mandie på deras långpromenad. Jag fick vila lite extra den dagen och hem kom en trött liten tjej som sov i ett par timmar. Är det inte guld värt att kunna hjälpa varandra på det sättet? Det tycker iaf jag!
Nog om min tråkiga förkylning nu..
Som ni förstår har det inte hänt speciellt mycket här under de senaste veckorna men under förrförra helgen så blev det "barn träning" för Mandies del. Att träna på att umgås med barn är något vi har lite svårt att få in vardagen eftersom vi inte träffar barn sådär jätteofta. Men förrförra helgen så var vi på 1års kalas, mitt lilla kusinbarn Elma fyllde år och Mandie fick följa med. Duktiga tjejen skötte sig jättefint trots att det var mycket nytt och främmande folk där och barn i olika åldrar som sprang omkring och då och då var lite högljudda. Lilla Elma kröp orädd emot Mandie men givetvis passade mamma Louise på Elma och jag på Mandie men det blev en lite puss från Mandie till födelsedagsbarnet. På något sätt verkar det som att Mandie förstår att man kan inte riktigt bete sig som man gör mot vuxna som mot barn. Vuxna vill hon gärna hoppa på och överösa med pussar, med barn är hon betydligt lugnare utan några inslag av osäkerhet/rädsla för dem för visst, för en ovan hund beter de sig ju lite annorlunda.
På söndagen samma helg var det lite kalas hemma då min mamma fyllde år och lite släkt kom över. Mestadels vuxna och det är ju aldrig några konstigheter men med i sällskapet befann sig också Oskar, kusinbarn på 3½år. Mandie tycker han är mycket intressant! Fick hon skulle hon nog sitta i hans knä och när det blev dags för fika parkerade hon tätt intill Oskar, han är ju lite "lägre" än vi andra och inte lika tydlig med gränserna. Givetvis fick han ju hjälp att ta bort friaren men lite roligt är det allt att hon känner av att; här finns det nog en chans.. tokfian men duktig tycker jag hon är ändå som umgås så fint med barn trots att hon nästan aldrig träffar några.
Hamster: Nu ikväll åkte jag och Mandie in till Universitet för att möta upp Pernilla som äger Harris, pappan till kullen. Efter ett par månader var det nu dags för Harris att flytta hem igen. Mandie skötte sig för övrigt jättefint på tunnelbanan även om hissen är liite läskig, jag förstår henne för den luktar ju blää!
De små hamsterungarna har hunnit bli 5veckor gamla och några har redan flyttat, de sista flyttar nu till helgen och kvar återstår två honor; en sobel LH rex och en creme eller sobel LH rex. Jag velar som bara den vem av dem jag ska behålla själv, så det finns alltså en hona kvar till salu för den som skulle vara intresserad. :)
Lite roligt.. Under tiden jag har varit sjuk så hittade Mandie på en egen aktivitet, kan ju glädjas åt valet av aktivitet för hon kunde ju valt något mycket värre! Jag låg i sängen på kvällen med Martie vid fötterna, Mandie låg ute i hallen och så plötsligt kommer hon in till mig med ett reklamblad i munnen. - Nämen oj, vad fint.. vart har du hittat den? Frågar jag henne varpå hon lägger reklambladet i min famn. Jag kommer sedan på att hon måste ha varit och plockat denna i kassen som står i hallen med tidningar och reklam som ska slängas. Så fortsatte hon, gång på gång kom hon med en tidning eller ett reklamblad i munnen och gav till mig. Hade försett mig själv med en bulle som hon fick en liten bit av varje gång, varför? Jo för denna lilla tjej har inget jättestort föremåls intresse och är inte jätteintresserad av utbyteshandel så jag tog tillfället i akt. Den där kassen har alltid stått i hallen och jag tror inte Mandie ens slängt en blick på den innan, så där ser man vad en vecka utan normala aktiviteter kan göra!
/ Hella.
Att vara "hundnörd" och leva och andas hund typ dygnet runt går inte riktigt ihop med att vara ordentligt förkyld.. Jobbat har jag gjort ändå, för ni vet när man är egen företagare kan man inte riktigt sjukskriva sig ;)
Sedan när man tagit sig igenom en arbetsdag så har man två egna hundar som ska ut och aktiveras såväl fysiskt som psykiskt, på ett sätt är det väl tur att dom ändå "får ut" ganska så mycket av att umgås med alla kompisarna på dagarna och även om det har blivit lugnare kvällstid så har de ju varit aktiva som vanligt om dagarna.
Men det är en hemsk känsla att inte kunna erbjuda sina egna hundar var de behöver, man känner sig så meningslös på något sätt. Vad tusan gör man om man t.ex bryter benet och blir säng liggandes i vaddå, över en månad? Jag är så otroligt glad att jag och Rebecca har träffat varandra, av många anledningar såklart men nu när jag var sjuk - en av de dagar då kroppen bara sa: NEJ, och strejkade så kunde Rebecca ta med sig Mandie på deras långpromenad. Jag fick vila lite extra den dagen och hem kom en trött liten tjej som sov i ett par timmar. Är det inte guld värt att kunna hjälpa varandra på det sättet? Det tycker iaf jag!
Nog om min tråkiga förkylning nu..
Flingan och Mandie, typ 2½-3månader gamla. Världens sötaste tjejer! |
På söndagen samma helg var det lite kalas hemma då min mamma fyllde år och lite släkt kom över. Mestadels vuxna och det är ju aldrig några konstigheter men med i sällskapet befann sig också Oskar, kusinbarn på 3½år. Mandie tycker han är mycket intressant! Fick hon skulle hon nog sitta i hans knä och när det blev dags för fika parkerade hon tätt intill Oskar, han är ju lite "lägre" än vi andra och inte lika tydlig med gränserna. Givetvis fick han ju hjälp att ta bort friaren men lite roligt är det allt att hon känner av att; här finns det nog en chans.. tokfian men duktig tycker jag hon är ändå som umgås så fint med barn trots att hon nästan aldrig träffar några.
Martie, 2månader gammal. Så söt så man smälter.. tänk att det iår är 5år sedan! |
De små hamsterungarna har hunnit bli 5veckor gamla och några har redan flyttat, de sista flyttar nu till helgen och kvar återstår två honor; en sobel LH rex och en creme eller sobel LH rex. Jag velar som bara den vem av dem jag ska behålla själv, så det finns alltså en hona kvar till salu för den som skulle vara intresserad. :)
Lite roligt.. Under tiden jag har varit sjuk så hittade Mandie på en egen aktivitet, kan ju glädjas åt valet av aktivitet för hon kunde ju valt något mycket värre! Jag låg i sängen på kvällen med Martie vid fötterna, Mandie låg ute i hallen och så plötsligt kommer hon in till mig med ett reklamblad i munnen. - Nämen oj, vad fint.. vart har du hittat den? Frågar jag henne varpå hon lägger reklambladet i min famn. Jag kommer sedan på att hon måste ha varit och plockat denna i kassen som står i hallen med tidningar och reklam som ska slängas. Så fortsatte hon, gång på gång kom hon med en tidning eller ett reklamblad i munnen och gav till mig. Hade försett mig själv med en bulle som hon fick en liten bit av varje gång, varför? Jo för denna lilla tjej har inget jättestort föremåls intresse och är inte jätteintresserad av utbyteshandel så jag tog tillfället i akt. Den där kassen har alltid stått i hallen och jag tror inte Mandie ens slängt en blick på den innan, så där ser man vad en vecka utan normala aktiviteter kan göra!
/ Hella.
tisdag 14 februari 2012
Nej jag har inte gått under jorden, jag har bara blivit ordentligt förkyld och därav inga uppdateringar i bloggen.
Mellan feberfrossor, hundpromenader, hosattaker och jobb så har jag inte riktigt orkat sitta vid datorn.
Har haft 39,5 graders feber sedan i lördags. Imorse hade jag bara 38 grader så jag hoppas det håller på och vända. Har hostat stup i kvarten och är nu lindad för att slippa förr förra årets olycka med knak i revbenet.
Utöver förkylningen så har vi haft en riktigt rolig helg, ska uppdatera mer om det senare!
/
Hella.
Mellan feberfrossor, hundpromenader, hosattaker och jobb så har jag inte riktigt orkat sitta vid datorn.
Har haft 39,5 graders feber sedan i lördags. Imorse hade jag bara 38 grader så jag hoppas det håller på och vända. Har hostat stup i kvarten och är nu lindad för att slippa förr förra årets olycka med knak i revbenet.
Utöver förkylningen så har vi haft en riktigt rolig helg, ska uppdatera mer om det senare!
/
Hella.
fredag 10 februari 2012
Klickande och människobäddar
Ni vet när man sätter på "knapplåset"/stänger ner iphonen på knappen upptill på telefonen, det säger liksom "klick". Jag misstänker att Martie tror detta "klick" är som ett klick från klickern. Varje gång jag gör det och han är i närheten så tittar han upp och "spänner" blicken, precis som om han väntar på en belöning/funderar på vad han gjorde rätt.
Så, lät säga att han tror detta är ett klick för rätt beteende. Vad är det jag gör? Utsläckning eller diskrimering(=urskilja)?
När vi har våra kvällträningar så tränar jag ju bägge hundarna med klicker och de är endast ett par meter ifrån varandra. Den hund som inte tränar får under tiden sitta i hallen och då är det ju inga problem, den hunden som väntar vet att klickandet inte gäller henne/honom. Vet flera andra som har flera hundar och tränar med klicker fastän hundarna är i närheten av varandra och visst lär sig hundarna när man jobbar med just den enskilda individen. Kan ju också tilläggas att bägge mina hundar är ordentligt inklickade, i början av inklickningen skulle jag inte riskera att de inte förstår innebörden av klicket med att ha de nära varandra och en massa klickande hit och dit.
Vad jag längtar tills vi flyttar! Varför? Av många anledningar såklart men framför allt för att jag då får tillbaks min stoora säng! Jag har en 1,60cm säng men den har inte fått plats i den lägenheten vi bor i idag så jag har fått nöja mig med 1,20cm. Det blir också väldigt kallt i lägenheten vi bor i idag när det nu är så kallt ute och djuren söker värme i sängen, det har jag iofs inget emot eftersom jag också fryser men det blir ju ganska så trångt.. Inatt t.ex låg Mandie nerbäddad under täcket med huvudet på huvudkudden, Martie vid mina fötter, Gunvald brevid mitt huvud och Fannie på min mage. Varmt och skönt? Ja. Trångt? Ja.
Så det ska bli riktigt skönt att om drygt 2månader få tillbaks min stora säng, och dessutom få plats med två stora hundbäddar som hundarna förhoppningsvis kryper ner i. :)
Nu ska jag väcka fröken Märta som ligger utslagen brevid mig och börja dagens promenader!
/ Hella.
Så, lät säga att han tror detta är ett klick för rätt beteende. Vad är det jag gör? Utsläckning eller diskrimering(=urskilja)?
När vi har våra kvällträningar så tränar jag ju bägge hundarna med klicker och de är endast ett par meter ifrån varandra. Den hund som inte tränar får under tiden sitta i hallen och då är det ju inga problem, den hunden som väntar vet att klickandet inte gäller henne/honom. Vet flera andra som har flera hundar och tränar med klicker fastän hundarna är i närheten av varandra och visst lär sig hundarna när man jobbar med just den enskilda individen. Kan ju också tilläggas att bägge mina hundar är ordentligt inklickade, i början av inklickningen skulle jag inte riskera att de inte förstår innebörden av klicket med att ha de nära varandra och en massa klickande hit och dit.
Vad jag längtar tills vi flyttar! Varför? Av många anledningar såklart men framför allt för att jag då får tillbaks min stoora säng! Jag har en 1,60cm säng men den har inte fått plats i den lägenheten vi bor i idag så jag har fått nöja mig med 1,20cm. Det blir också väldigt kallt i lägenheten vi bor i idag när det nu är så kallt ute och djuren söker värme i sängen, det har jag iofs inget emot eftersom jag också fryser men det blir ju ganska så trångt.. Inatt t.ex låg Mandie nerbäddad under täcket med huvudet på huvudkudden, Martie vid mina fötter, Gunvald brevid mitt huvud och Fannie på min mage. Varmt och skönt? Ja. Trångt? Ja.
Så det ska bli riktigt skönt att om drygt 2månader få tillbaks min stora säng, och dessutom få plats med två stora hundbäddar som hundarna förhoppningsvis kryper ner i. :)
Denna rosa biabädd ska Mandie få när vi flyttar, Martie får behålla sin "döskalle" bädd. :) |
/ Hella.
torsdag 9 februari 2012
Innan man ska sova..
Badberget försommaren 2008, utsikt över Edsviken.. |
Sommar minnen, aja.. snart är sommaren här igen!
Nu ikväll höll jag på och bäddade rent i sängen och hundarna gjorde mig sällskap, blev snett och vint, hel fel alltså men i mitten av mitt försök att byta sängkläder fördes jag in i något glädjerus och jag har mina hundar att tacka för det. Älskade och finaste M&M! Jag hoppas de förstår hur mycket jag älskar dem, hur mycket de betyder för mig och vilken glädje de ger mig varje dag. När jag tittar in i Mandies djupa bruna ögon eller Marties bärnstensfärgade ögon så känner jag en sådan lycka. Dom är helt enkelt bara bäst! Det blev helt enkelt puss och kramkalas! <3
Jag kallar dem: Kärlek. |
Har också börjat titta på Sex and the city igen, min absoluta favoritserie och jag tänkte plöja igenom alla avsnitt igen. Jaja, nu ska jag väl ta och diska innan det blir att lägga sig. Här nedan är ett favorit klipp från SATS och såklart en tribute till Carrie och Mr Big. ;)
/ Hella.
Jippi, kurs i vår!
Nu har jag och Mandie anmält oss till en kurs i vår; Bevakning 1 för Susann Fagerman, Dogspirit, det ska bli jätte roligt men synd bara att maj månad känns så långt bort nu, vill börja typ imorgon! :)
Detta är en kurs jag har velat gå med Martie tidigare men antingen har det inte passat in med tider osv eller så har kursen redan varit fulltecknad men nu så passade det minsann in och vi anmälde oss också i tid innan platserna tagit slut. Anledningen till att jag valt att gå denna kurs med Mandie istället för Martie är att jag kommit på att jag har en raket beardis(oftast, inte alltid) och vill gå någon mer fartfylld kurs där vi kan stoppa in och göra något "vettigt" av all denna fart och vilja, typ freestyle. Spanar vidare på vad det blir för kurs för mig och Martie i vår! Kika gärna in på Susanns hemsida som jag länkat till här ovan, där kan ni ju såklart också läsa om vad bevaknings kursen innehåller. :)
Jag funderar på om lilla Mandie fått urinvägsinfektion.. igår kissade hon massor med gånger och bara små skvättar, det var inte tal om några urin markeringar utan det var som att hon var kissnödig men det kom liksom inge mycket kiss. Tyckte igår att hon var lite hängig också och ringde och rådfrågade med veterinären som frågade om hon skulle löpa snart. Det är 1-2månader tills det gått ett halvår sedan sist men hundar är väl precis som vi människor, inte exakta osv. Så visst skulle det kunna vara en anledning, skulle avvakta tills idag och hålla kolla på henne; temp, blod i urinen, flytningar osv. Idag har det varit betydligt bättre, hon har ingen feber och är sitt vanliga jag och visst kissar hon lite mer men inte fullt så mycket som igår. Hon får både fil och c-vitamin just nu. Är det ingen förbättring tills imorgon så blir det till att åka in med henne, bättre att vara på den säkra sidan.
/ Hella.
Detta är en kurs jag har velat gå med Martie tidigare men antingen har det inte passat in med tider osv eller så har kursen redan varit fulltecknad men nu så passade det minsann in och vi anmälde oss också i tid innan platserna tagit slut. Anledningen till att jag valt att gå denna kurs med Mandie istället för Martie är att jag kommit på att jag har en raket beardis(oftast, inte alltid) och vill gå någon mer fartfylld kurs där vi kan stoppa in och göra något "vettigt" av all denna fart och vilja, typ freestyle. Spanar vidare på vad det blir för kurs för mig och Martie i vår! Kika gärna in på Susanns hemsida som jag länkat till här ovan, där kan ni ju såklart också läsa om vad bevaknings kursen innehåller. :)
Jag funderar på om lilla Mandie fått urinvägsinfektion.. igår kissade hon massor med gånger och bara små skvättar, det var inte tal om några urin markeringar utan det var som att hon var kissnödig men det kom liksom inge mycket kiss. Tyckte igår att hon var lite hängig också och ringde och rådfrågade med veterinären som frågade om hon skulle löpa snart. Det är 1-2månader tills det gått ett halvår sedan sist men hundar är väl precis som vi människor, inte exakta osv. Så visst skulle det kunna vara en anledning, skulle avvakta tills idag och hålla kolla på henne; temp, blod i urinen, flytningar osv. Idag har det varit betydligt bättre, hon har ingen feber och är sitt vanliga jag och visst kissar hon lite mer men inte fullt så mycket som igår. Hon får både fil och c-vitamin just nu. Är det ingen förbättring tills imorgon så blir det till att åka in med henne, bättre att vara på den säkra sidan.
Kass mobilbild men men, Pedro, Nikki, Flingan, Harry, Mandie och Aisa igår på jobbet. |
tisdag 7 februari 2012
Stora klumpeduns!
För tillfället har vi en liten 10årig döv cavalier dam på besök, Aisa heter hon och ägs av min kompis. Det är roligt att se hur de andra hundarna bemöter henne, de hälsar lugnt och försiktigt men verkar sedan lite förstummade som att de inte vet vad de "ska säga", men det fungerar bra så jag är bara glad! :)
Nu ikväll när jag kom hem var jag full av energi av någon anledning och fick ett totalt städryck, nu är jag inte fullt så energifylld men fint blev det!
Vi kom precis in från kvällsprommisen och i vanlig ordning gick vi på kevinge golfbana. Precis innan vi skulle börja gå hemåt igen så fick jag syn på en människa med en hund låångt låångt bort men kallade in hundarna ändå och försökte hålla dem nära mig. Väl vid grinden(utgången) så fick Martie syn på den andra hunden - nu ännu längre bort men det gjorde inget för iväg stack han med Mandie efter.. Detta är första gången Mandie sticker iväg och första gången Martie stuckit iväg sedan Mandie flyttade in, han var ute på en "tur" i mars månad kommer jag ihåg.
Där stod jag och ropade och ropade men ingen respons från de två tokarna som sprang i världens fart så det var bara till att börja springa själv. Kom fram och såg att alla tre hundarna lekte. Pust, givetvis ska de inte sticka för att de är snälla men OM de nu sticker ser jag ju hellre lek än bråk eller gruff såklart. Hunden var en liten springer spaniel tik och jag bad så hemskt mycket om ursäkt till hennes matte, matten hade blivit lite chockad när det kom två stora hundar vilket är fullt förståligt men var ändå väldigt förstående och trevlig trots att hon blivit på sprungen. Vi gick tillsammans tillbaks och Martie tyckte denna tik var riktigt trevligt.
Men nu till en liten fundering.. Mandie har ju ingen som helst aning om hur stor hon är eller hur tung hon är. Hon är jätteglad och tycker om alla hundar och visst anpassar hon sin lek beroende på vilken hund hon leker med (Flingan, rottis = brottning. Beardisgrabbarna = jaktlekar) men oavsett vad för typ av hund hon träffar är det samma intensivitet som gäller vilket blir ganska så tufft och hårt mot en hund som är mindre. På jobbet kan hon ju vara inomhus(inne är man lugn och de vet hon) med vilken hund som helst, stor som liten men nu när hon blivit lite större tar jag t.ex inte ut henne med de mindre hundarna eftersom de alla går lösa delar av promenaderna och jag känner att det är så lätt att en olycka kan ske bara hon trampar fel liksom även om hon är snällheten själv.
Detta märkte jag av ikväll när vi träffade denna springer spaniel tik, hon var jätteglad och nog lite kaxig också som hade "brorsan" med sig som stöd men leken blev så intensiv och den lilla springern till slut inte tyckte leken med Mandie var rolig och jag kopplade upp. Ni som har rottisar eller andra stora hundar, är detta något ni märkt av? Kanske det också är en "ung och dum" sak, eller? Jag har iofs inget "behov" av att hon måste leka ute med mindre hundar, hon har ju sina kompisar i snarlik storlek som leken fungerar bäst med.
Nu blir det till att träna extra mycket inkallning när det nu ikväll ändå blev så roligt att sticka iväg, knasbollarna! Trötta ligger de och snarkar på golvet, det förstår jag såsom de sprang omkring! Jag ska också bädda ner mig nu! God natt! :)
/ Hella.
Nu ikväll när jag kom hem var jag full av energi av någon anledning och fick ett totalt städryck, nu är jag inte fullt så energifylld men fint blev det!
Vi kom precis in från kvällsprommisen och i vanlig ordning gick vi på kevinge golfbana. Precis innan vi skulle börja gå hemåt igen så fick jag syn på en människa med en hund låångt låångt bort men kallade in hundarna ändå och försökte hålla dem nära mig. Väl vid grinden(utgången) så fick Martie syn på den andra hunden - nu ännu längre bort men det gjorde inget för iväg stack han med Mandie efter.. Detta är första gången Mandie sticker iväg och första gången Martie stuckit iväg sedan Mandie flyttade in, han var ute på en "tur" i mars månad kommer jag ihåg.
Där stod jag och ropade och ropade men ingen respons från de två tokarna som sprang i världens fart så det var bara till att börja springa själv. Kom fram och såg att alla tre hundarna lekte. Pust, givetvis ska de inte sticka för att de är snälla men OM de nu sticker ser jag ju hellre lek än bråk eller gruff såklart. Hunden var en liten springer spaniel tik och jag bad så hemskt mycket om ursäkt till hennes matte, matten hade blivit lite chockad när det kom två stora hundar vilket är fullt förståligt men var ändå väldigt förstående och trevlig trots att hon blivit på sprungen. Vi gick tillsammans tillbaks och Martie tyckte denna tik var riktigt trevligt.
Men nu till en liten fundering.. Mandie har ju ingen som helst aning om hur stor hon är eller hur tung hon är. Hon är jätteglad och tycker om alla hundar och visst anpassar hon sin lek beroende på vilken hund hon leker med (Flingan, rottis = brottning. Beardisgrabbarna = jaktlekar) men oavsett vad för typ av hund hon träffar är det samma intensivitet som gäller vilket blir ganska så tufft och hårt mot en hund som är mindre. På jobbet kan hon ju vara inomhus(inne är man lugn och de vet hon) med vilken hund som helst, stor som liten men nu när hon blivit lite större tar jag t.ex inte ut henne med de mindre hundarna eftersom de alla går lösa delar av promenaderna och jag känner att det är så lätt att en olycka kan ske bara hon trampar fel liksom även om hon är snällheten själv.
Detta märkte jag av ikväll när vi träffade denna springer spaniel tik, hon var jätteglad och nog lite kaxig också som hade "brorsan" med sig som stöd men leken blev så intensiv och den lilla springern till slut inte tyckte leken med Mandie var rolig och jag kopplade upp. Ni som har rottisar eller andra stora hundar, är detta något ni märkt av? Kanske det också är en "ung och dum" sak, eller? Jag har iofs inget "behov" av att hon måste leka ute med mindre hundar, hon har ju sina kompisar i snarlik storlek som leken fungerar bäst med.
Nu blir det till att träna extra mycket inkallning när det nu ikväll ändå blev så roligt att sticka iväg, knasbollarna! Trötta ligger de och snarkar på golvet, det förstår jag såsom de sprang omkring! Jag ska också bädda ner mig nu! God natt! :)
Här nedan är en liten film på hamsterungarna från igår!
/ Hella.
söndag 5 februari 2012
Hamsterbilder!
Här kommer lite bilder från i torsdags när de små ungarna var ute och sprang och busade utanför buren för första gången. :)
Nu ska jag träna lite med hundarna innan det blir kvällsprommis! :)
/ Hella.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)