tisdag 7 februari 2012

Stora klumpeduns!

För tillfället har vi en liten 10årig döv cavalier dam på besök, Aisa heter hon och ägs av min kompis. Det är roligt att se hur de andra hundarna bemöter henne, de hälsar lugnt och försiktigt men verkar sedan lite förstummade som att de inte vet vad de "ska säga", men det fungerar bra så jag är bara glad! :)

Nu ikväll när jag kom hem var jag full av energi av någon anledning och fick ett totalt städryck, nu är jag inte fullt så energifylld men fint blev det!

Vi kom precis in från kvällsprommisen och i vanlig ordning gick vi på kevinge golfbana. Precis innan vi skulle börja gå hemåt igen så fick jag syn på en människa med en hund låångt låångt bort men kallade in hundarna ändå och försökte hålla dem nära mig. Väl vid grinden(utgången) så fick Martie syn på den andra hunden - nu ännu längre bort men det gjorde inget för iväg stack han med Mandie efter.. Detta är första gången Mandie sticker iväg och första gången Martie stuckit iväg sedan Mandie flyttade in, han var ute på en "tur" i mars månad kommer jag ihåg.

Där stod jag och ropade och ropade men ingen respons från de två tokarna som sprang i världens fart så det var bara till att börja springa själv. Kom fram och såg att alla tre hundarna lekte. Pust, givetvis ska de inte sticka för att de är snälla men OM de nu sticker ser jag ju hellre lek än bråk eller gruff såklart. Hunden var en liten springer spaniel tik och jag bad så hemskt mycket om ursäkt till hennes matte, matten hade blivit lite chockad när det kom två stora hundar vilket är fullt förståligt men var ändå väldigt förstående och trevlig trots att hon blivit på sprungen. Vi gick tillsammans tillbaks och Martie tyckte denna tik var riktigt trevligt.

Men nu till en liten fundering.. Mandie har ju ingen som helst aning om hur stor hon är eller hur tung hon är. Hon är jätteglad och tycker om alla hundar och visst anpassar hon sin lek beroende på vilken hund hon leker med (Flingan, rottis = brottning. Beardisgrabbarna = jaktlekar) men oavsett vad för typ av hund hon träffar är det samma intensivitet som gäller vilket blir ganska så tufft och hårt mot en hund som är mindre. På jobbet kan hon ju vara inomhus(inne är man lugn och de vet hon) med vilken hund som helst, stor som liten men nu när hon blivit lite större tar jag t.ex inte ut henne med de mindre hundarna eftersom de alla går lösa delar av promenaderna och jag känner att det är så lätt att en olycka kan ske bara hon trampar fel liksom även om hon är snällheten själv.

Detta märkte jag av ikväll när vi träffade denna springer spaniel tik, hon var jätteglad och nog lite kaxig också som hade "brorsan" med sig som stöd men leken blev så intensiv och den lilla springern till slut inte tyckte leken med Mandie var rolig och jag kopplade upp. Ni som har rottisar eller andra stora hundar, är detta något ni märkt av? Kanske det också är en "ung och dum" sak, eller? Jag har iofs inget "behov" av att hon måste leka ute med mindre hundar, hon har ju sina kompisar i snarlik storlek som leken fungerar bäst med.

Nu blir det till att träna extra mycket inkallning när det nu ikväll ändå blev så roligt att sticka iväg, knasbollarna! Trötta ligger de och snarkar på golvet, det förstår jag såsom de sprang omkring! Jag ska också bädda ner mig nu! God natt! :)

Här nedan är en liten film på hamsterungarna från igår!

/ Hella.

5 kommentarer:

  1. Flinga verkar reagera beroende på vad det är för hund, alltså ålder och hur pass självsäker den är. Om den är osäker går hon på för mycket (vilket ju inte gör saken bättre), men en sådan får hon inte längre hälsa på. Däremot om det är en äldre hund som är lite mer bestämd av sig, då funkar det bra! Men jag är försiktig med små hundar öht. Små för mig är typ dvärgpudel, dv. schnauzer, cavalier osv. De som är snäppet större, welsh, kooiker osv. är inga problem :).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Flingan är ju verkligen jätteduktig med andra hundar och verkligen anpassar sig! Där sa du något, t.ex ESS härom kvällen hade ett ganska så osäkert kroppspråk och Mandie gick på hårt men med t.ex Märta, corgi här hemma som kommer in som världens största hund skulle hon aldrig lika röra utan att Märta bjudit in till något. Ja, det är väl inte optimalt med minihund och rottis i vild lek men min tös tycks tycka att det mesta under beardis storlek är litet.. knasfian. Tur att hon har Flingan som tål den hårda leken. :)

      Radera
  2. Leia har träffat dvärgpincher och en Chihuahua.. dóm har inte fått busa men hälsat och jag kan se hur Leia tänker.. "Hur hälsar man på en sån här liten?" ;) Jag tror det är en vana, det finns ju många som har en chihuahua och en rottis.. de lär sig varandra.. men jag skulle aldrig låta Leia leka med en minihund.. det räcker ju med en tass så är det ju mos;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skönt att Leia iaf tänker efter, Mandie tänker nog inte så mycket utan är mest inställd på: LEK! och sedan blir det lite fel och knasigt om man inte är förberedd som härom kvällen då t.ex.

      Jo, det är säkert en vanesak vad gäller lek eller överhuvudtaget umgås med mindre hundar men just har iaf min tös inte vett att förstå att det inte går att leka a´ rottis med mindre hundar och jag får helt enkelt vara glad över att hon inne med de mindre daghundarna uppför sig. :)

      Radera
  3. Hihi, vilket myyyyyyller av bebisar! Vilka sötnosar!

    SvaraRadera