torsdag 1 augusti 2013

Min duktiga lilla tös!

Att jag älskar min Mandie är väl en solklarhet men ibland blir denna matten så mäkta stolt över sin tös, dessa dagar har ökat markant de senaste månaderna kan jag säga vilket känns jätte kul.

I min värld är Mandie alldels alldels underbar, hon är en perfekt hund för mig. Vi har bara ett problem och det är ju dessa jäkla hundmöten där fröken kan bete sig illa. Men hundmötes träningen går framåt och när Mandie väl får hälsa på hundar är hon sååå duktig! Det går inte att ta fel på vad hon säger och förmedlar under ett möte. Detta är såklart väldigt positivt eftersom jag skulle kunna ta undan henne i tid ifall hon skulle känna sig osäker/rädd/arg, något som inte skett än som tur var.

Under den senaste tiden har hon på jobbet fått träffa ca 5st hundar, alla såklart väl utvalda(dvs stabila och snälla hundar). Under dessa möten kan man se en röd tråd, nämligen:

- Mandie är väldigt dominant(men också nyfiken, glad och framåt) när hon går in för att möta den andra hunden. När hundarna fått gå runt lite, ja ni vet som hundar gör genom att lukta varandra i rumpan har den andra hunden gjort lekinviter varpå Mandie står lite fundersam som att hon tänker "vågar jag släppa loss?" samtidigt som hon söker kontakt med mig för att få någon form av tillåtelse, efter några lekinviter till släpper Mandie sin hårda image och svarar med lekinviter själv och sedan kan jag säga att marken gungar. Som hon leker! Och så himla kul hon har!

Jag är såklart mycket glad över detta eftersom att jag anser att jag aldrig någonsin kan ersätta en hundkompis, hur mycket jag än leker och ger min hund i form av mental och fysisk stimulans så kan jag inte ersätta det Mandie kan få utav en hundkompis + att jag anser att det är nyttigt att få bibehålla sina sociala kunskaper gemtemot sin egen art så att säga. Jag blir också mycket lättad över att Mandie både kan och vill umgås med andra hundar när hon väl får möta dom. Min tanke är liksom att i samband med att Mandie får allt fler positiva möten med hundar i bagaget samtidigt som hundmötesträningen fortsätter ska detta bidra till vårt mål - att avslappnat och lugnt kunna passera andra hundar under promenaden.

Hur beter sig era hundar under hundmöten på "koppel promenaderna"? Hur är era hundar när de väl får hälsa på andra hundar? Och om någon har haft/eller har problem med hundmöten, hur tränar ni?

Detta är Mandie med sin nya favorit kompis Mogge, amstaff.
 
/ Hella.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar