fredag 17 juni 2011

Välkommen hem Mandie!

Mandie 17/6, väntar på morgonmålet!
Så var hon äntligen hemma efter denna långa väntan! Känslan är totalt obeskrivlig, detta lilla knyte som jag så länge längtat efter - min Mandie!

Igår när vi satte oss i bilen från kenneln satt Mandie i mitt knä och tittade sig intressant omkring tills hon upptäckte att kennelmatte, kennelhusse och de andra hundar inte var med, då vart hon lite orolig och började pipa för att efter en kort stund lägga sig till rätta - vila huvudet mot mitt ben och somna för att sedan sova tills vi var hemma i Danderyd. 

Väl hemma inspekterades trädgården först mycket noga innan hon satte sig och kissade och när vi kom in upptäckte hon att det fanns en till rottweiler i huset, mycket lik henne själv - hennes spegelbild men valp som man är så ska man såklart testa om spegelbilden vill leka lite, det ville den men hon fick inte ut så mycket av leken och lämnade spegeln för att undersöka resten av rummet. ;)

Martie & Mandie efter en liten promenad 17/6.
Därefter tog vi en kort liten promenad tillsammans med Martie. Mandie visade fort intresse för att hälsa - inte alls påflugen eller liknade men med viftande svans ville hon gå fram. Hundarna luktade på varandra och Martie tog det lugnt men visade inget större intresse för henne, hon var väl helt okej tyckte han. Jag är glad över hans reaktion, han blev inte sur men inte eller överlycklig så han ville leka eller vara på henne. Framöver med tiden att hon växer och de förhoppningsvis får mer utbyte av varandra kommer de säkert, framför Martie finna större intresse av varandra men det var en god start! Idag har Martie visat mer intresse för henne, han kollar in henne och går och små luktar lite på henne - han är ju inte jätte van vid små valpar så han förstår nog inte riktigt hur han ska bete sig, söta snälla Martie!

Med katterna gick det också över all för väntan. Vi kom in i lägenheten och katterna kom fram för att hälsa på oss och fick då syn på Mandie. De gick bägge två fram och luktade på henne, helt orädda som de hundvana katter de är. De accepterade henne direkt och strök sig emot henne. Mandie i sin tur var lite fundersam; vad tusan är detta? Men var glad och framåt och luktade på katterna, när katterna sen gick ut i köket i väntan på mat gick Mandie lugnt med oss och iakttog de bara. Fick mig en gullig syn igår kväll när katten Fannie och Mandie satt lugnt brevid varandra och "samtalade" lite(såg det ut som;)).

Efter någon timme inne i lägenheten sa det "duns" och Mandie la sig platt ner på golvet och somnade som en stock och där låg hon och sov djupt tills klockan var 01, då vaknade hon till i samband med att jag själv gick upp på toaletten. Vi gick ut och lilla gumman gjorde både ett och två innan vi gick in igen för att somna om, sedan har hon - vad jag vet sovit natten igenom och väckte mig runt 06 tiden genom att dra mig i håret och då var det ut igen.

Allt känns väldigt bra och jag gillar henne så mycket, det lilla jag har hunnit se är en helt underbar liten individ och jag längtar tills vi byggt upp vår relation ännu mer! Hon följer mig och tar ofta kontakt med mig vilket jag berömmer och belönar samtidigt som jag ser en självständighet genom att hon kan ligga och slappna av medan jag går in i ett annat rum osv.

Nä nu ska jag lämna datorn och sätta mig på golvet, titta på min lilla tjej som ligger och sover och bara njuta!

Trevlig helg!

/ Hella.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar